LSS och socialtjänstlagen – skapar rättigheter och möjligheter för personer med funktionsnedsättning

Som anhörig till en person med kognitiv svikt, eller en demenssjukdom är det viktigt att känna till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen. Båda lagarna kan ge rätt till stödinsatser för personer som behöver hjälp. 

I detta inlägg vill vi ge dig som anhörig en enkel introduktion till LSS lagen och Socialtjänstlagen. Vi vet att det kan vara svårt att förstå vilket stöd den person du bryr dig om har rätt till så vi hoppas att detta kan ge dig den information du behöver för att förstå lagarna bättre. 

Vad är Socialtjänstlagen?

Socialtjänstlagen (2001:453) är en ramlag. Det betyder att den inte reglerar något i detalj, utan beskriver vilka skyldigheter som exempelvis en kommun har gentemot olika grupper av invånare, samt vilken kvalitet insatserna ska ha. Sedan är det upp till kommunen att på olika sätt leva upp till dessa mål. 

Insatser som en person får enligt socialtjänstlagen kan beviljas om inte behovet kan tillgodoses på annat sätt. Insatserna ska tillförsäkra personen en skälig levnadsnivå. 

Vad är LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)?

LSS – Lag (1993:387) är ett rättighetslag, som ger stöd och service till vissa funktionshindrade och syftar till att ge personer med omfattande funktionsnedsättningar möjlighet att kunna leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt.

Det finns inte någon möjlighet att påtvinga en person insatser enligt LSS. 

Rättigheterna i LSS är endast till för vissa grupper av personer med funktionsnedsättning (§ 1). Lagen innehåller ett antal insatser som personer inom personkretsen kan ha rätt till om personen har behov av insatsen och behovet inte rent faktiskt tillgodoses på annat sätt. Man brukar säga att LSS är en “plus-lag”.

Om en person ansöker om, och har rätt till, en insats enligt LSS får inte kommunen i stället välja att tillgodose behovet enligt socialtjänstlagen. Kravet på insatser enligt LSS; “goda levnadsvillkor”, är högre än det krav som Socialtjänstlagen ställer; “skälig levnadsnivå”. 

Personer med demens och med Alzheimers sjukdom har av domstolar ansetts tillhöra LSS personkrets 2, men detta sker inte automatiskt utan måste bedömas i varje enskilt fall. 

Lagens syfte

LSS syftar till att ge personer med omfattande funktionsnedsättningar:

• Goda levnadsvillkor
• Stöd för att leva ett självständigt liv
• Möjlighet att delta i samhället

LSS, socialtjänstlagen och anhöriga: Vilket stöd kan du som anhörig få och den sjuke? Vilken hjälp finns för den som är sjuk och för anhöriga?

Både LSS och socialtjänstlagen kan ge möjlighet till en rad olika insatser som kan underlätta vardagen både för dig som anhörig till en person du bryr dig om, och som har en funktionsnedsättning så som demens eller annan kognitiv svikt. Här är några exempel:

• Personlig assistans:
  • Ger stöd med i första hand grundläggande behov som att klä på sig, äta och sköta hygienen. Personer som uppnått 66 år kan inte få personlig assistans, däremot kan personer som fått det tidigare få behålla insatsen.
  • Kan avlasta anhöriga och ge den enskilde ökad självständighet.
    
• Ledsagarservice:
  • Möjliggör för den enskilde att delta i aktiviteter utanför hemmet, som att gå på bio, konserter eller träffa vänner.
  • Som anhörig ger lagen möjlighet att få avlastning även om det inte är lagets syfte i sig men mer en bieffekt av dem.
    
• Boende:
  • Bostad med särskild service för vuxna, främst gruppbostad eller servicebostad, kan erbjuda en trygg och anpassad boendemiljö för personer som tillhör LSS personkrets.
  • Särskilt boende, så kallat SÄBO, är det vanligaste alternativet inom äldreomsorgen och för personer som inte ingår i LSS.
  • Kan ge anhöriga trygghet och avlastning.
    
• Daglig verksamhet och Dagverksamhet:
  • Daglig verksamhet ger meningsfull sysselsättning och social gemenskap för personer i yrkesverksam ålder som inte kan arbeta eller studera och som tillhör LSS.
  • Kan underlätta för anhöriga att kombinera arbete och omsorgsansvar.
  • Personer som fyllt 66 år har inte längre rätt till insatsen.
  • Dagverksamhet kan beviljas enligt socialtjänstlagen, gäller även för äldre personer.

Insatser enligt socialtjänstlagen eller LSS – hur ansöker jag som anhörig?

Som du ser finns det stöd att få som underlättar för dig som anhörig men också ger mervärde för den du bryr dig om som drabbats av demens eller annan kognitiv svikt. 

“Det är jätteviktigt att se till att du har intyg. Här kan det vara bra att ta hjälp. När det gäller assistansersättning skulle jag rekommendera att ta kontakt med någon assistanssamordnare eller en funkisjuristen-liknande jurist för att förstå vilka fallgropar man ska undvika. Vissa kommuner kräver att personen själv levererar tex ADL-bedömning (acitivites of daily life), för att sedan underkänna dem som köpta”.

– Anna Soltorp, Jurist med specialutbildning inom socialrätt med inriktning mot funktionedsättning.

För att starta din ansökan behöver du vända dig till den kommun som den person du bryr dig om bor i, här nedanför kan du se ansökningsprocessen som ser likadan ut för alla kommuner i Sverige. 

Ansökningsprocessen:

1. Kontakta kommunens biståndshandläggare: De utreder behoven och fattar beslut om insatser. Du behöver inte veta vilken insats du ansöker om, eller enligt vilken lag. Biståndshandläggaren ska informera dig om vad som finns.Du har alltid rätt att ansöka om en insats, även om du får höra att den inte kommer att beviljas. Det kan finnas ett skäl för dig att göra det: Ett beslut som innebär att din anhöriga inte får en insats kan du överklaga till förvaltningsrätten.
   
   
2. Behovsbedömning: Biståndshandläggaren gör en utredning för att bedöma behoven. Handläggaren kommer kanske begära intyg av olika slag.
   
   
3. Kontakta vården och begär läkarintyg. Kanske behövs intyg från sjukgymnast, logoped eller arbetsterapeut.
   
   
4. Beslut: Kommunen fattar beslut om vilka insatser som beviljas.
   
   
5. Överklagan: Om du inte är nöjd med beslutet kan du överklaga till förvaltningsrätten.
   

Kom ihåg att det är din anhöriga, eller en ställföreträdare (god man eller förvaltare) som måste ansöka om insatser enligt LSS. 

Enligt huvudregeln måste personen även samtycka till insatser som ges enligt socialtjänstlagen. Insatser kan inte ges utan samtycke om det inte finns stöd i någon annan lag. Det ställs höga krav för att insatser ska kunna genomföras mot någons vilja. 

Detta kan innebära svårigheter, speciellt när din anhöriga inte har insikt som sitt hjälpbehov. Det kan vara frustrerande för anhöriga, men ska vägas mot individens rätt till självbestämmande som vi i Sverige av tradition är måna om att värna.

För insatsen personlig assistans finns det två ansökningsprocesser

Kommunen kan bevilja personlig assistans enligt LSS, medan Försäkringskassan kan bevilja assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken. 

Det innebär att det kan vara lämpligt att göra två ansökningar för en person som bedöms ha ett stort hjälpbehov. 

Försäkringskassan kan bevilja assistansersättning för personer som har behov av hjälp med grundläggande behov mer än 20 timmar i veckan. 

För kommunen finns ingen tydlig nedre gräns, men kravet på att hjälpbehovet måste vara betydande har i domstolar visat sig i praktiken betyda att den nedre gränsen ligger någonstans mellan 5 – 8 timmar grundläggande behov i veckan.

Handläggningstider:

Handläggningstiderna varierar mellan kommuner, men kommunen är skyldig att fatta beslut inom skälig tid. Om kommunen inte fattat beslut inom sex månader går det att begära att få ett beslut enligt förvaltningslagen § 12. 

Kommunen har då fyra veckor på sig att antingen fatta ett beslut, eller berätta varför ett beslut inte kan fattas inom den tiden. Det beslutet går att överklaga till förvaltningsrätten.

Sammanfattingsvis:

Lagstiftningar är komplex. Detta eftersom fler lagar än LSS är inblandade. Tveka inte att kontakta kommunens LSS-handläggare eller en anhörigorganisation för att få mer information och stöd. 

De finns där för att ge stöd och förståelse till vad lagen innebär och hur du som anhörig kan nyttja den på bästa sätt för dig och den drabbade.