När en närstående får Alzheimers – råd och stöd från Hjärnfonden

När en närstående får diagnosen Alzheimers sjukdom väcks många frågor och känslor. Vad händer egentligen i hjärnan? Vad finns det för behandling? Finns det hopp om framtiden? 

I ett uppskattat webbinarium tillsammans med Beata Ferencz, sakkunnig på Hjärnfonden, fick vi ta del av den senaste forskningen, nya behandlingsmöjligheter och vad du som anhörig kan göra för att hjälpa – och orka. 

I det här blogginlägget sammanfattar vi Beatas kunskap och råd kring Alzheimers sjukdom. 

Vad är Alzheimers sjukdom? 

Alzheimers är den vanligaste orsaken till demens och drabbar främst äldre. I Sverige lever cirka 150 000 personer med en kognitiv sjukdom, och två av tre har just Alzheimers. 

Sjukdomen är komplex och påverkar bland annat minne, språk, rumsuppfattning och planeringsförmåga. Sjukdomen kännetecknas av proteininlagringar i hjärnan, så kallade amyloida plack. De finns först i hjärnans minnescentrum – hippocampus – och sprider sig därefter till andra delar av hjärnan. 

Tidiga symtom på Alzheimers 

  • Glömska, särskilt av nyligen inlärd information 

  • Svårigheter att uttrycka sig eller hitta ord 

  • Försämrad rumsuppfattning och tidsuppfattning 

  • Svårigheter att planera eller fatta beslut 

Om du som anhörig märker dessa symtom hos en närstående, kontakta vårdcentralen för en minnesutredning. 

Hur diagnosticeras Alzheimers? 

Diagnosen ställs genom: 

  • Minnestester och intervjuer 

  • Blodprov (för amyloid och tau-proteiner) 

  • Ryggvätskeprov och MR av hjärnan 

  • Nya blodbaserade biomarkörer som underlättar tidig upptäckt 

  • Hjärnavbildning, utökade neuropsykolgiska tester 

Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto större möjligheter finns för insatser och stöd. 

Nya behandlingsmöjligheter 

I år 2025 blev ett nytt läkemedel godkänt i Europa – det första som riktar sig mot Alzheimers bakomliggande mekanismer. Det bygger på monoklonala antikroppar och bromsar den underliggande sjukdomsprocessen.  

Läkemedlet ges till personer i ett mycket tidigt stadium av sjukdomen. Det gör tidig diagnos ännu viktigare. 

Vad kan man göra som anhörig? 

Forskning visar att livsstil spelar roll. Den så kallade FINGER-modellen visar att man kan bromsa kognitiv försämring genom: 

  • Hälsosam kost (ex. medelhavskost) 

  • Fysisk aktivitet 

  • Hjärngympa/kognitiv träning 

  • Social samvaro 

  • Kontroll av blodtryck och andra riskfaktorer 

Dessa åtgärder är viktiga – både för den som är drabbad och för dig som anhörig. 

Framtidens Alzheimer-vård 

Tack vare hjärnforskning, bland annat finansierad av Hjärnfonden, utvecklas både diagnostik och behandling snabbt. Inriktningen framåt är individanpassad vård, där behandling skräddarsys baserat på biomarkörer och patientens unika sjukdomsbild. 

Hjärnfonden verkar för: 

  • Forskning och implementering  

  • Tidig stöd och korrekt diagnostik 

  • Tidig stöd och rätt behandling 

  • Förbättrad uppföljning 

Du är inte ensam 

Som anhörig bär du ofta ett tungt ansvar – men du behöver inte göra det ensam. Sök stöd, ställ frågor och ta hjälp av organisationer som Hjärnfonden och demensföreningar. 

Vill du vet mer om Alzheimers sjukdom: Vad är Alzheimers sjukdom? – Hjärnfonden 

Vill du veta mer om den nya behandlingen EU godkänner alzheimerläkemedel – Hjärnfonden 

Stärk samarbetet med Bryr :

För dig som är anhörig kan det även vara av stor vikt att använda sig utav Bryrs sammarbetsapp för att underlätta vardagen. Enligt våra undersökningar så är anhörigas största utmaning att få tiden att räcka till och hantera känslor. Därför att vi skapat en platform för anhöriga med fokus på samarbet, kommunikation, dokumentation och planering kring den du bryr dig om. 

 

Dela artikeln på sociala medier

Rekommenderade artiklar